Biblioteket förde en tynande tillvaro fram till 1919, då det nybildade ABF (arbetarnas bildningsförbund) tog över biblioteket från arbetarkommunen. Arbetet sköttes fortfarande av intresserade arbetare på sin fritid mot ett begränsat arvode. Anslag till bokinköp fick man dels från ABF:s lokal­avdelning i Eskilstuna, dels från Eskilstuna stad. På detta sätt fortgick rörelsen i fem år. Lånefrekvensen ökade från år till år. Då det med tiden blev omöjligt att sköta biblioteket som en fritidssysselsättning anställdes på sommaren 1924 en bibliotekarie och en biblioteksassistent. Biblioteksassistent under några sommarmånader 1924 var Alva Reimer från Slagsta, senare känd som politikern och Nobelpristagaren Alva Myrdal. 1924 omfattade bokbeståndet 8.000 band, antalet lån i ABF-biblioteket uppgick 1924 till 36.000.

De båda rummen i Folkets Hus blev snart otillräckliga, men åren 1923-24 löstes lokalfrågan i och med biblioteks­byggnadens uppförande. Denna kombinerades nämligen med en flygel­byggnad, i vars bottenvåning biblioteket inrymdes. Studiecirkelrum och föreläsnings­sal inrättades även för ABF:s räkning i samma flygels andra och tredje våning. I januari 1925 omorganiserades biblioteket efter en sammanslagning med IOGT:s bibliotek till Eskilstuna Folk­bibliotek. Lokalerna i Folkets Hus var nu för trånga men situationen löstes då den nya teater­byggnaden uppfördes.

Biblioteket var stängt den 1 juni-21 augusti 1925 inför inflyttning i den nya lokalen. Biblioteket öppnades i den nya lokalen den 21 augusti men den officiella invigningen skedde först den 17 oktober.

Hur såg det då ut i det nya bibliotek som invigdes den 17 oktober 1925? Till höger om garderoben låg bokexpedition­en med dess omfattande diskar samt det omfångs­rika bokutställnings­rummet. Innanför garderoben och biblioteks­rummet låg läsrummet för vuxna som rymde ett trettiotal platser. Där fanns referenslitteratur, uppslagsböcker samt tidningar och tidskrifter avsedda att läsas på plats.

Till vänster om vestibulen hade biblio­tekarien sitt tjänste- och arbetsrum. Bibliotek­arie vid tiden för det nya bibliotek­ets öppnande var Ingrid Rosendahl som kom från Helsingborg och assistent var biblioteks­biträdet Hilma Pettersson-Berger. Personalen var till en början sysselsatt med katalogisering av bokbeståndet som vid öppningen bestod av 9.000 band.

Inredningen var av grönfärgad furu. Eskilstuna-­Kuriren skrev om det nya biblioteket: ”Lokalerna göra ett ganska behagligt intryck. Det är endast den underliga gröna färgen som man inte förstår. Men den förstår väl arkitekten istället. Hemtrevlig verkar särskilt ungdoms­­avdelningen. De olika avdelningarna skiljs av glasväggar. Det finns blommor lite varstädes. Belysnings­anordningarna förefalla ändamålsenliga och inbjudande. Det hela kunde - med en annan färg - måhända ha verkat ännu mera inbjudande, men färgen kan ändras om den blir för trist. Som det nya bokhemmet nu står färdigt att mottaga allmänheten är det både vackert och inbjudande och blir väl hemtrevligt i samma mån som det befolkas”.

Bibliotekets barn- och ungdoms­avdelning öppnade några dagar efter invigningen, den 19 oktober. I barn­avdelningens särskilda läsrum fanns sagoböcker och bilderböcker som de yngsta kunde glädjas åt. Elsa Beskows böcker liksom Ivar Arosenius bok ”Kattresan” var populära barnböcker vid denna tid.

Öppettiderna i biblioteket var under den första tiden begränsad: vuxenavdelningen var öppen måndagar, onsdagar och fredagar 12.00-13.00 och 17.00-20.00. Dessa öppet­tider utökades successivt. Ett tidigare tillämpat system med avgifter för låntagarna slopades nu, alla lån i det nya biblioteket var avgiftsfria. Alla som bodde i Eskilstuna eller dess omgivning kunde låna böcker på biblioteket. Eskilstuna hade fått ett folk­bibliotek som var tillgängligt för alla.

Vilka böcker lånades då på Eskilstuna stadsbibliotek under de första åren? Bland de stora svenska romanförfattarna var August Strindberg, kanske beroende på sin radikalism, populär liksom Selma Lagerlöf. Jack Londons äventyrs­romaner, till exempel ”Skriet från vildmarken”, lånades flitigt både av äldre och yngre låntagare. Lättsammare romantiska romaner, ofta skrivna av för­fattare som är bortglömda i våra dagar, fanns också representerade i kortkatalog­erna på biblioteket. Ellinor Glyn, författare till romantiska skandal­romaner på 1920-talet, är ett exempel.

Huvuddelen av bibliotekets intäkter kom efter 1925 från Eskilstuna stad. Bibliotekets anslag uppgick under 1926 till 17.000 kronor, varav anslag från Eskilstuna stad 12.000 kronor. Åter­stoden kom från ABF (2.000 kronor) och gåvor från privat­personer. Den 1 januari 1930 uppgick biblioteket helt i stadens ägo och blev Eskilstuna stadsbibliotek. Det hade nu gått mer än 40 år sedan Eskilstuna Arbetare­bibliotek grundades och den långa vägen till ett kommunalt stadsbibliotek var fullbordad. I februari 1931 blev biblioteket också central­bibliotek för Södermanlands län.