1915 erbjuder sig Ebbe Crone, som då är verksam i Göteborg, att gratis ta fram ett förslag till ny teater i Eskilstuna. Crone är utbildad utomlands till specialist på teater­byggnader. En kommitté bildas för att utreda teaterfrågan.

I januari 1916 lämnar kommitterade sitt betänkande och platsen för teater slås fast. För att kunna genomföra teaterbygget bildar kommunen Eskilstuna Teater­aktiebolag.

1921 beslutar man att kombinera teatern med ett folkbibliotek. Crone kompletterar sitt förslag med folk­biblioteket och 1923 kan byggnationen påbörjas. Teaterbolagets tillgängliga kapital räcker inte fullt ut så man tar ett lån från kommunen och får också nyttja så kallade nöjesskattemedel.

I september 1925 invigdes den nya byggnaden. Kostnaden hade då ökat från kalkylerade 600 000 kronor till 720 000 kronor.

Arkitekturen

Byggnadens formspråk är en arkitektur för fest och lust. Byggnaden känns inter­nationell med sitt flacka, valmade tak samtidigt som det slammade teglet åter­kopplar till national­romantiken decennierna innan. Crone ritar det första teaterförslaget samtidigt som han ritar en national­romantisk villa i Lorensbergs villastad, Göteborg.

Starkast är byggnaden mot Hamngatan och Kriebsensgatan. Fasaden mot Hamngatan är symmetrisk med ett framskjutande mittparti där entrén och foajén i övre våningen markeras med höga fönster och entrédörrar mellan fyra fristående pelare krönta med stora lyktor. Från de sidolagda trapporna finns också portar med egna trappor. De slutna fasaderna är sparsamt dekorerade med putsdekor ovanför fönstren i övre våningen samt en horisontellt böljande list på sidovolymerna. Under den böljande puts­listen finns små figurer, kanske teater­masker, skulpterade i kalksten. I den övre våningen bidrar de ovala fönstren till festkänslan.

Mot Kriebsensgatan finns sidoentreer samt en balkong som nås från de publika utrymmena. Teatersalongen med publika utrymmen är smalare än entréfasaden vilket ytterligare förstärker den.

Det verkar som att arktiekten Crone haft en del problem med folkbiblioteket som kommer till efter att teaterbyggnaden fått sin form. Folk­biblioteket är placerat mot gården i nordväst som en två våningar hög flygel utan egentligt tak. Istället redovisar ritningarna en terrass där avsikten var att gröna och blommande växter skulle kröna fasadens mur. Entré till biblioteket sker via en port som finns kvar än idag i inner­vinkeln mellan teatern och biblioteket. Här finns också det trapphus som i första hand är vikt för biblioteket. Takterrassen över biblioteket gav nog också en del problem. På ett fotografi några år efter invigningen ser biblioteksflygeln nästan ut som en ruin med fuktutslag vid väggens krön och helt fri från den planerade växtligheten vid krönet.

Redan 1930 beviljades bygglov för en mindre ändring vid entrén till folk­biblioteket. Ändringen ritas av arkitekten Frej Klemming som är stadens nya stads­arkitekt.

1935 får biblioteksflygeln ett tak som klarar det svenska klimatet. Samtidigt byggs biblioteket ut mot norr och väster, och får en tredje våning. Flygeln får den form den har idag. Ritningarna är ritade av Anders Lidén i Eskilstuna.

1944 görs mindre ändringar efter ritningar upprättade av Arne Ljung, som nu tillträtt tjänsten som stadsarktitekt. Större ändringar sker sedan när det nya biblioteket byggs på 1960-talet.

Byggnaden ser till stor del ut som den gjorde efter ombyggnaden 1935. Fasaden mot Hamn­gatan är det som ändrats mest. Lykthusen vid de fyra entrédörrarna har ersatts med runda glasarmaturer med opalt glas. Pelarna vid entrén och puts­dekoration vid foajé­fönstren har tagit bort, och dagens skärmtak tillkommit.

Arkitekten Ebbe Crone

Arkitekten Ebbe Crone föddes i Malmö 1885 och dog i Stockholm 1960.

Ebbe Crone arbetade som arkitekt i Berlin, det bör varit på 1910-talet. 1916 ritar han Villa Fischer i Lorensbergs villastad i Göteborg. Byggnaden är gestaltad med ett national­romantiskt formspråk. 1919-20 är han verksam i Stockholm som arkitekt för Filmstaden i Råsunda, som istället gestaltas i nyklassicistisk stil.

Crone har ritat flest byggnader i Sundsvall där han hade den ovanliga, för en arkitekt, tjänsten som brandchef från 1922. Han har även fungerat som tillförordnad stads­arkitekt i staden.

I Sundsvall har Crone bland annat ritat:

• Restaurant Runan för Sundsvalls utskänkningsaktiebolag, 1926.
• Folkets hus med biograf och stads­hotell, 1929.
• Omnibusscentral, 1931.
• ASEA:s hus på Storgatan 5, 1936.

Baserat på en text av Björn Norman.